Det liv som Charlize Theron, 51, har levt borde egentligen aldrig ha blivit en framgångssaga. En svår uppväxt i Sydafrika, präglad av sjukdom och tragedi, kunde ha fört hennes liv i en helt annan riktning. Men hon hade modet att bryta upp och söka framgången i Hollywood. I år satte hon kronan på verket i rollen som nymfen Kalypso i Christopher Nolans storfilm The Odyssey.
Nymfen från Ogygia
Berättelsen om Odysseus och hans tio år långa resa hem från kriget i Troja till ön Ithaka har i århundraden haft en helt unik plats i världslitteraturen. Ett hjälteepos som den brittiske stjärnregissören Christopher Nolan helt enkelt inte kunde bortse från. Det var en berättelse som han bara var tvungen att filmatisera. Ett djärvt projekt, med tanke på att världens alla mer eller mindre skolade experter skulle ha åsikter om hur väl han lyckades återberätta Homeros 2 700 år gamla historia.
Inte minst eftersom Nolans konstnärliga val och rollbesättning nästan per automatik möttes av skarp kritik för att vara lite för woke. Och lite för fokuserade på att säkra de eftertraktade Oscarsnomineringarna, som bland annat ställer krav på mångfald när det gäller etniskt ursprung. Bland annat har många reagerat på att den mexikansk-kenyanska skådespelaren Lupita Nyong’o i filmen spelar rollerna som Helena av Troja och Klytaimnestra. Det kolliderar med mångas uppfattning om den grekiska mytologin och inte minst Odysséen som en ”vit” berättelse.
Men på en punkt verkar Christopher Nolan ha träffat rätt. Charlize Theron har fått mycket beröm för sin tolkning av nymfen Kalypso, som håller Odysseus fången på ön Ogygia i sju år medan hon försöker locka honom med löftet om evigt liv om han bara går med på att bli hennes man. Som bekant kan han inte släppa längtan efter sin hustru Penelope. Och Kalypso tvingas till slut att släppa honom fri.
Tragedin
Under de senaste 30 åren har Charlize Theron haft större och mindre roller i en lång rad kritikerrosade filmer. Bland annat Ciderhusreglerna (1999), The Legend of Bagger Vance (2000) och inte minst rollen som seriemördaren Aileen Wuornos i filmen Monster (2003). En roll som gav henne en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll.
Att hon som 29-åring skulle stå med en Oscar i handen som bevis på att hon utsetts till årets bästa kvinnliga skådespelare var dock knappast något som låg i korten. Framför allt präglades hennes uppväxt i Sydafrika av sjukdom. Som barn led hon av gulsot. De många antibiotikabehandlingarna gjorde att hennes framtänder i överkäken ruttnade och fick opereras bort. En följd av ingreppet var att hennes permanenta tänder utvecklades sent. I skolan kände hon sig inte hemma och blev ofta retad av flickorna i klassen.
I en intervju med The New York Times har hon berättat: ”Jag växte upp som ensambarn i Sydafrika, och det fanns oro i min familj, men omgivningarna var fantastiska. Jag sprang vanligtvis omkring barfota. Det fanns inga Game Boys, inga datorer, inga konserter. Jag var tvungen att underhålla mig själv.”
Den oro som Charlize Theron talade om berodde till stor del på hennes föräldrar. Hennes far var svårt alkoholiserad. Och när hon var 15 år gammal inträffade det otänkbara. Han hade attackerat hennes mamma och avlossat ett skott mot henne och Charlize. För att försvara sig själv och sin dotter hämtade mamman sin egen pistol. Hon sköt och dödade sin man. Det bedömdes som självförsvar och mamman åtalades aldrig för något brott.
Karrierestart
Redan två år före familjetragedin hade Charlize Theron börjat på internatskola och dessutom börjat studera vid National School of Arts i Johannesburg. Den svåra uppväxten låg bakom henne. Och tonåren avslöjade en ovanligt vacker ung kvinna som såg sig själv som en framtida ballerina. Karriären tog dock till en början vägen via Italien, där hon som 16-åring vann ett ettårigt modellkontrakt. Redan året därpå reste hon till New York, där balettdrömmen på allvar fick ta plats på Joffrey Ballet School. Men det skulle inte bli baletten som blev hennes framtid.
”Jag tillbringade en vinter i New York i en väns fönsterlösa källarlägenhet. Jag var pank, jag tog lektioner på Joffrey Ballet och sedan gav mina knän upp. Jag kunde inte dansa längre och jag blev allvarligt deprimerad. Min mamma kom över från Sydafrika och sa: ’Antingen tar du reda på vad du ska göra nu, eller så kommer du hem, för du kan lika gärna sura i Sydafrika.’”
I stället blev det en enkelbiljett till Los Angeles. Och ännu en gång var det tillfälligheter som öppnade dörrarna till Hollywood för den blivande skådespelaren.
Hennes mamma skickade regelbundet checkar till henne så att hon hade pengar till det mest nödvändiga. Men en dag vägrade banken att lösa in en check eftersom den var utfärdad i en annan delstat och eftersom Charlize Theron inte var amerikansk medborgare. Hon vädjade om att få den inlöst. Utan framgång. Åtminstone tills nästa person i kön förbarmade sig över henne. Han gav henne dessutom sitt visitkort. Lyckligtvis för henne var han en talangscout vid namn John Crosby.
Han öppnade dörrarna för henne. Först genom en vistelse på en skådespelarskola och senare till hennes första roll i filmen Children of the Corn III: Urban Harvest (1995). Det var den 20-åriga Charlize Therons första framträdande på film. Men det var en annan skräckfilm som brukar betraktas som hennes genombrott: The Devil’s Advocate (1997).
De första åren blev en tour de force genom en rad Hollywood-B-filmer. Men efter millennieskiftet började hon spela mot en lång rad andra välkända skådespelare i alltmer framgångsrika filmer. Kulmen kom med Monster (2003) och en Oscarstatyett. Till en början var hon allvarligt orolig för att den tidiga Oscarvinsten skulle placera henne i ett fack med vissa typer av roller i skräck- och thrillerfilmer. Men historien berättar något helt annat. Under sin karriär har hon lyckats få vitt skilda roller, som exempelvis drottning Ravenna i Snow White and the Huntsman (2012) och Libby Day i Dark Places (2015).
Repertoaren sträcker sig från lättsamma komedier och thrillers till stora dramer. Framgångarna på vita duken har också blivit en språngbräda för att skapa en stark plattform till stöd för afrikanska ungdomar i kampen mot aids och hiv. Hon är aktiv i organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter. Ett ämne som sannolikt också låg henne varmt om hjärtat när hon tackade ja till rollen som Megyn Kelly i filmen Bombshell (2019), om tre kvinnliga journalister på Fox News som bestämmer sig för att avslöja en lång rad fall av sexuella trakasserier begångna av tv-kanalens chef. En roll som dessutom gav Charlize Theron ännu en Oscarsnominering för bästa kvinnliga huvudroll.
Charlize Theron har blivit en karaktärsskådespelare som förmår leverera stora upplevelser. Som en kritiker uttryckte det: ”En skådespelare med en fotomodells skönhet.”
