Med ett tiny house måste en stor del av livet nödvändigtvis levas utomhus. I tusentals år har människan varit beroende av trä – som energikälla och som byggmaterial. Men under de senaste 100 åren har trä trängts undan av tegel, stål och inte minst betong. Nu spår forskare att trä återigen är på väg mot en huvudroll i byggandet.
Simple living
Fenomenet uppstod i USA på 1990-talet. Idealister och miljöaktivister vände ryggen åt storstadslivet och flyttade ut i naturen. Där byggde de små hus långt från allfarvägar - uppförda i trä och inredda med det mest nödvändiga: en säng, ett bord, en toalett och en värmekälla. Ofta en vedkamin. I dag har rörelsen ett namn: simple living - och dess bostäder kallas tiny houses.
Rörelsen tog fart på allvar efter finanskrisen 2008. Tusentals amerikaner förlorade möjligheten att betala sina bostadslån och stod utan tak över huvudet. Lösningen blev att flytta dit det var billigare att bo - och ofta på betydligt färre kvadratmeter. För många innebar det ett liv i trailer parks, där bostaden i praktiken är en stor husvagn med vatten och delvis avlopp.
Andra tog ett mer radikalt uppgör med sin livsstil. De byggde tiny houses på upp till 45 kvadratmeter - små, moderna bostäder med allt det nödvändiga. Bara på mindre yta. Och med ett minimalt klimatavtryck.
I Danmark är det fortfarande få som flyttar från lägenheter och villakvarter till ett litet trähus i skogen. Ofta står husen på hjul, så att de relativt enkelt kan flyttas när behovet av förändring uppstår. Många hyr en liten bit mark av en lantbrukare eller skogsägare.
Det gjorde Anders Boisen. I början bodde han på 14 kvadratmeter i en skog på Djursland. För sex år sedan levde han ett helt vanligt liv i Aarhus med heltidsjobb och lägenhet.
”Jag har en stark längtan efter frihet – det ligger i min natur. Jag tycker om att vara obunden, även ekonomiskt”, har han berättat i Anne Glads podcast Du kender typen.
För Anders Boisen handlar tiny house-livet både om frihet, mindre konsumtion och ett lägre klimatavtryck - men inte om att leva asketiskt. I dag lever han på att producera videor från sitt liv i skogen, där dagarna går åt till byggprojekt, odling av mat och skrivande. Han har bland annat gett ut boken Om at bo småt og leve godt. Dessutom håller han föredrag om livet i ett tiny house.
I dag har de 14 kvadratmetrarna nästan fördubblats, så att det även i framtiden finns plats för både hund och partner.
Växtvärk
Enligt Danmarks Statistik har danskarnas bostäder vuxit markant under de senaste 100 åren. På 1980-talet hade vi i genomsnitt 49 kvadratmeter per person. I dag ligger siffran runt 60. Samtidigt har villan vuxit från cirka 120 kvadratmeter på 1960-talet till över 200 kvadratmeter i dag.
Men stigande bostadspriser och klimatfrågor får allt fler att omvärdera hur mycket utrymme de egentligen behöver. Det har skapat en ny marknad. För även om livet på få kvadratmeter kräver genomtänkta lösningar – bord som kan fällas ut och sängar som göms i väggen – är tiny houses inte detsamma som låg komfort. Tvärtom är god design och hög livskvalitet ofta en del av konceptet. Bara i mindre skala.
Anders Boisen lever off grid utan el, vatten och avlopp. Det är dock inget krav för att bo smått. Många tiny houses är fullt moderna bostäder, bara nedskalade till 30–45 kvadratmeter. Utmaningen är ofta att få dem godkända i förhållande till detaljplaner och kommunala regler.
Trä har i årtusenden varit människans viktigaste byggmaterial. Först efter andra världskriget blev det på allvar utkonkurrerat av betong och tegel. Men klimatkrisen har återigen riktat fokus mot träets styrkor.
I Norge har man tagit steget fullt ut och uppfört ett 18-våningshus i trä. Den 85 meter höga byggnaden med utsikt över sjön Mjøsa krävde omkring 14 000 träd. Höghuset rymmer både bostäder, hotell, kontor, restaurang och simhall och stod färdigt 2019.